Universitet och högskola

Den troligtvis mest populära frivilliga utbildningsformen utöver gymnasiet är eftergymnasiala studier på universitet eller högskola. Två gånger om året är det öppet att ansöka till utbildningar av intresse och det gäller att hålla koll på vilka deadlines det är, för söker man en dag sent hamnar man i en helt annan urvalsgrupp.

Behörigheter

För att vara behörig till högre studier krävs det att man antingen har ett slutbetyg eller examensbevis från gymnasiet eller ett studieomdöme från allmän kurs på folkhögskola. Har man detta kallas det att man har grundläggande behörighet. För många utbildningar krävs det dock mer än så, så kallad särskild behörighet. Det kan handla om att man exempelvis måste ha Matematik 4 för läkarprogrammet eller Kemi 2 för biomedicinsk analytiker. Allt detta kan man hitta väldigt lätt när man jämför olika utbildningar för att bestämma vilken ordning man ska ansöka och prioritera.

Antagningsprocessen

Beroende på tidigare studier så hamnar man i olika antagningsgrupper när man gjort sin ansökan via antagningshemsidan. Där kan man också hitta information om de olika antagningsgrupperna och varför det är upplagt som det är. Har man gjort högskoleprovet hamnar man i två antagningsgrupper och har således två chanser att bli antagen.