Gymnasiestudier, val och beslut

Att börja gymnasiet är för många den första riktigt spännande upplevelsen i livet. Vägen dit kan dock kantas av diverse ångestfyllda moment då man som femtonåring själv ska ta besluten kring vilka program man vill ansöka till, och samtidigt hålla sina betyg på en såpass hög nivå att man har en chans att bli antagen. Är man nyfiken finns all gymnasieinfo som går att få tag i fint sammanställt att ta del av här.

Nationella gymnasieprogram

För de som är godkända från högstadiet finns det ett stort antal så kallade nationella gymnasieprogram att välja mellan. Det är både teoretiska högskoleförberedande program och yrkesprogram som erbjuds. Alla program, oavsett om det är teoretiska eller yrkesprogram ska erbjuda möjligheten för alla elever att bli behöriga till högre studier. Detta enligt beslut ifrån Skolverket. På nationella gymnasieprogram läser man ämnen som är bestämda i de olika kursplanerna och har även möjligheten att välja till ämnen som man är extra intresserad av.

Introduktionsprogram

För de som inte är helt godkända från högstadiet och har en bit kvar innan behörigheten för gymnasiestudier är helt uppnådd erbjuds så kallade introduktionsprogram. Då läser man mot behörighet för ett av de nationella programmen, och redan i sökstadiet kan man välja om man efter godkända kärnämnen vill läsa vidare på ett högskoleförberedande eller ett yrkesprogram.

Kursupplägg i gymnasieskolan

Sedan 2011 har kursupplägget i gymnasieskolan sett likadant ut. Kurserna är, förutom ett litet antal undantag, graderade i nivå från 1 och uppåt. Svenska 1 är den svenska man läser första året på gymnasiet och därefter kommer Svenska 2 och så vidare. Engelska däremot bygger direkt på högstadiets kurser och börjar därför på gymnasienivå på siffran 5.

Moderna språk kan läsas som steg 1 om man är helt ny. De som fortsätter med samma moderna språk som i högstadiet börjar däremot på steg 3 och kan sedan få meritpoäng för sitt moderna språk vid ansökan till universitet och högskola.

Några av kurserna, exempelvis matematik, har också olika typer av upplägg beroende på vilket typ av gymnasieprogram som läses. Studerar man på ett yrkesprogram läser man matematik 1a första året. På samhällsvetenskapliga programmet, estetiska, humanistiska och ekonomiprogrammet läser man matematik 1b och på teknikprogrammet samt naturvetenskapliga programmet är det matematik 1c som är första kursen.

Meritpoäng

På gymnasiet, främst de högskoleförberedande programmen, finns möjligheten att ta meritpoäng. Detta är simpelt förklarat ämnen som anses vara såpass avancerade att de är värda extra poäng i antagningen till universitetet. Maximalt poäng man kan ha vid en antagning på gymnasiebetygen är 22,5, varav 2,5 av dessa kan vara meritpoäng. Dessa meritpoäng kan fås genom tillräckligt hög nivå i ämnena engelska, moderna språk eller matematik. För att krångla till det ytterligare är inte meritpoängen värda lika mycket till alla universitetsstudier utan det handlar om vilka förkunskapskrav de olika programmen och kurserna har. Kräver universitetsutbildningen hög nivå på matematik får man inte lika högt meritpoäng för sin matematik som om universitetsutbildningen inte krävt hög matematik.