Folkhögskola, en annorlunda skolform

Okategoriserade

Det är många som hört talas om, men aldrig riktigt tagit sig tid att sätta sig in i, vad en folkhögskola egentligen är. Detta är synd eftersom många personer som kämpat länge med att komplettera sina gymnasiebetyg och inte riktigt lyckats säkert hade klarat sig mycket bättre på en folkhögskola. På folkhögskola får man inte betyg utan ett samlat omdöme som både bedömer ämneskunskaper och annat såsom samarbetsförmåga och studieförmåga. Detta sätt att skaffa sig behörighet lockar många som inte riktigt passat in i ramen för hur man som elev på gymnasiet enligt normen ska vara, lära sig och arbeta.

Läs in gymnasiet på ett kreativt sätt

En sak som de flesta av landets folkhögskolor har gemensamt är att de fokuserar på lärande genom olika kreativa ämnen. Det kan vara allt från musik till teater och serietecknande och som elev med syfte att läsa in gymnasiet kan det vara gynnande att kombinera med någon form av kreativt intresse. Att läsa in behörighet för högre studier, genom gymnasieämnen, tar mellan 1-3 år på folkhögskola beroende på tidigare avklarade ämnen och annan arbetslivserfarenhet som anses kunna motsvara delar av ämnen.

Profilkurser

På folkhögskola kan man utöver att studera gymnasieämnena även studera andra, profilerade kurser. Ofta med en kreativ anda och ofta så antas man till utbildningarna efter olika former av antagningsprov. För teaterutbildningarna exempelvis så har majoriteten av de utbildningar som finns auditions för att välja elever. Utifrån detta förstås det att utbildningarna är otroligt populära på grund av sin professionalitet och många läser 1-2 år på folkhögskola som förberedelse inför universitetsstudier i estetiska, konstnärliga ämnen.

Internatboende

Studerar man på folkhögskola bor man oftast på skolan. Det är önskvärt av de flesta skolor att man som antagen vill bo på skolan och bli en del av gemenskapen.